nio dagar i berlin skulle kunna sammanfattas; öl, akkurat kjempegreit och ömma fötter. men vi hade i alla fall roligt.

nu pumpar Florence + The Machine ut ur mina laptophögtalare och jag tycker ganska synd om mig själv. med ett marknad för turismprov coming up imorgon, infekterade brosk runt knäskålen och tre stygn på ryggen är inte det mer än rätt.

frölunda indians kom inte längre än kvartsfinalen heller, skit. när man sitter nära lhc fansen med sina två heja ramsor, "kom igen klubben" och "hata göteborg" blir man ganska irriterad och undrar varför man hellre utnyttjar tid på att tycka illa om alla andra istället för att stötta sitt egna lag.
därför gillar jag "aldrig hata, bara älska- Goa Gubbar".